Mr Galahad

Vad var det nu vi sa om hämndgiriga ex? //Mr G

In Världen on 04 januari 2010 at 10:26

Sarah Palin minns ni väl? Hon som skulle bli den ultrakonservativa vicepresidenten i USAs förra val, vars dotter (Bristol Palin) visade sig var gravid (givetvis utanför äktenskapet vilket är en styggelse för de flesta av hennes väljare) med en lokal hockeyspelande helyllekille (Levi Johnston).

Just nu pågår en infekterad vårdnadstvist mellan de unga tu och mamma Sarah står givetvis bakom sin dotter med allt stöd som mödrar kan ge sina barn, att hon dessutom är en sådan tungviktare rent politiskt lär ju inte heller skada.

”I ett första, skoningslöst förhör med rätten slog Bristol fast att förre fästmannen inte är mogen nog att ta hand om ett barn, är för upptagen med att försöka bli modell och skådespelare, inte har någon fast inkomst och förekommer på olämpliga bilder i omnämnda Playgirl. Hon antydde också att han har drogproblem eftersom han ska ha propagerat för marijuana på Twitter.”

Är det inte märkligt hur den man som tills för ett år sedan var god nog att bli pappa till hennes barn nu plötsligt direkt olämplig att vara pappa för att inte tala om är kriminell knarkare? Är det verkligen någon som köper den här skiten?

Det är väl uppenbart att familjen Palin, med mormor Sarah i spetsen endast är ute efter att få bort unge herr Levi ur bilden och då inte drar sig för direkt smutskastning och anklagelser om brott eller dylikt. Att Levi också uttalat sig positivt om homosexuella lär inte direkt gjort familjen Palin mindre benägna att ta till det stora artilleriet för att bli av med honom. Någon som tror att han skulle få vara en del av sin sons uppväxt om Bristol Palin får vårdnaden? Knappast!!!

kommer vi till min fråga till er därute. Tror ni att det ser så olika ut i våra svenska domstolar? Tror ni att vissa föräldrar inte tar till oerhört fula eller tom brottsliga medel för att få bort en man eller en kvinna som de älskat men nu hatar, bort ur sitt och barnets liv?

Kanske känner vissa av dessa individer rent av att den andre faktiskt skulle vara dålig för barnet, kanske har de övertygad sig själva om att det är så. Hur som helst så påverkar sådana övertygelser/villfarelser givetvis barnen negativt gentemot den förälder som dessa riktar sig mot och det mina vänner är i sin mest extrema form vad psykologer kallar för PAS.

Simma lugnt
//Mr G – Nageln i ögat på rötäggen

Annonser
  1. PAS, undrar om det kan vara relaterat till psykopatiska eller liknande personligheter. Bara en tanke.

    anders

    • Ja det är väl kanske inte omöjligt.
      Psykopati kännetecknas ju bland annat av en avsaknad av empati inför andra människor och den som PASar (hur omedvetet det än kan vara) har antagligen aldrig tänkt på eller inte förstått hur stor skada de orsakar sitt eget barn. Möjligen kan det även vara så att individen inte har förmågan, rent empatiskt dvs, att förstå hur illa h*n skadar barnet och den alienerade föräldern.

      I motsats till vad KÅ och många andra tror så finns det mig veterligt inte ett enda utlåtande eller dokument som pekar ut kvinnor som de enda förövarna när det gäller PAS.
      Däremot så är jag övertygad om att det märks tydligare mot män än det gör mot kvinnor eftersom det de facto förhåller sig så att i de flesta vårdnadstvister (Där båda föräldrarna anses goda föräldrar) tillfaller vårdnaden modern. Även i fall där domstolen slagit fast att kvinnan saboterar umgänge, anklagar sin exman för brott han ej begått etc etc, tilldöms ofta modern den enskilda vårdnaden…

      Det är sannolikt på så sätt att pappor aldrig får chansen att PASa barnen då de mycket sällan tillåts vara boendeföräldrar där mödrarna är de som träffar barnen mindre.
      Om denna situation balanserades så skulle det antagligen se annorlunda ut.

      Ofta förefaller ”Barnets bästa” vara att förlora rätten att träffa sin ena förälder (I de allra flesta fall pappan) pga boendeförälderns ovilja att samarbeta och ge sitt barn samma relationsbas som andra barn får. Man ser oerhört kortsiktigt på barnets utveckling när man ifrån myndigheternas sida menar att det är i ”barnets bästa” att förhindra det att få tillgång till en av sina föräldrar för att det råder en konflikt mellan de två.
      Barn behöver bägge sina föräldrar, vi fyller ett behov hos våra barn som är mycket viktigt och om detta behov inte fylls riskerar barnet svårigheter i utvecklingen till vuxen.

      Vi kan genom statistik och flera olika oberoende undersökningar se att en gemensam nämnare för en stor majoritet av marginaliserade (Kriminella, missbrukare etc) män och kvinnor är avsaknaden av eller en dålig relation med deras pappa. Med det inte sagt att inga ”svensson” familjer får barn som marginaliseras utan att det sannolikt (eftersom majoriteten är så stor) är en stor bidragande orsak till att barn utvecklas åt fel håll.

      Alltså genom att agera mer långsiktigt, exempelvis genom att ifrån myndigheternas sida inte acceptera att en förälder saboterar umgänget med den andre, för att ge barnet bästa möjliga förutsättningar till en normal utveckling till vuxenlivet.
      Ett barns uppväxt och utveckling pågår under dryga 2 decennier och jag är helt övertygad om att det goda i bra relationer med BÄGGE sina föräldrar vida överstiger det onda i något års konflikthärjade relationer mellan föräldrarna.

      I varje fall där umgängessabotage förekommer borde den saboterande förälderns förmåga att ta hand om ett barn på ett bra sätt starkt ifrågasättas.
      Har man inte förstånd att samarbeta med den viktigaste människan i barnets liv förutom en själv så är det sannolikt att man saknar några fler hästar med.

      Hur detta ska gå till kan man bara sia om men exempelvis så skulle man ju kunna använda umgängessabotage som ett kriterium till ta vårdnaden av ett barn ifrån föräldern som gör det. Låt oberoende kontaktpersoner vara med vid överlämningar och umgänge och det torde bli mycket uppenbart vilken part som saboterar tämligen snart och låt sedan deras utlåtanden vara ledande när vårdnadsfrågan kommer upp till prövning.

      //Mr G

  2. Precis, Mr G!

    Att förneka att PAS existerar verkar alltid tyda på att man själv inte har rent mjöl i påsen.

    Och varför är det just de radikala feministerna, kvinnojourerna mm som är mest allergiska mot att PAS skulle existera?

    (Vi vet ju att både män och kvinnor kan göra sig skyldiga till PAS)

    Man kan ju också fråga sig varför Eva-Britt Dahlström t ex inte vill att PAS skall erkännas som begrepp…

    • Ja det måste man fråga sig.
      Ser man till proffsen, dvs de som arbetar med barn i sådana här lägen så verkar de inte direkt dela fanatikernas mening att PAS skulle vara pedofillobbyns (Bara det ordet säger väl hur fanatiska de här individerna är) för att undkomma straff.
      Det skulle ju i så fall innebär att ALLA män OCH kvinnor som hävdat PAS/PA vid en vårdnadstvist var pedofiler som försöker skyla över sexuella övergrepp. Även när sådana anklagelser inte finns så skulle det alltså ändå handla om pedofiler…

      Ja ni hör ju själva hur det låter..

      //Mr G

  3. Anders

    Tydligen anser en del av de som är insatta att den allvarligare formen av PA (Parental Alienation)utförs av folk som lider av sk kluster b störningar (borderline, narcissistisk, histrionisk och antsocial personlighetsstörning).

    • Ja jag är inte förvånad eftersom jag har en del erfarenhet av att leva med en borderline diagnostiserad och det finns en del likheter.

      //Mr G

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: