Israel = Terrorstat?

Nu på morgonen rapporteras det om den Israeliska stormningen av den konvoj av skepp med förnödenheter till Gaza kallat ”Ship to Gaza”.
Enligt uppgifter så bordades skeppen på internationellt vatten vilket i så fall är ett brott mot internationell rätt men vad värre är så dödades enligt flera olika källor, minst 16 personer i stormningen av fartygen.

Ingen verkar i nuläget veta något om skadade eller hur det gått för de svenskar som finns ombord bland de över 700 passagerarna i konvojen. Detta beror mycket på den munkavle som alla sjukhus, journalister etc etc belagts med.

Carl Bildt kallar upp ambassadören för samtal och vi får hoppas att han gör det fullkomligt klart för den stat som nu begått ytterliggare ett brott mot internationell rätt att Svea rike inte kommer att acceptera detta.

Hur kan det internationella samfundet acceptera att ett land som årligen får miljarder i bistånd av dess medlemmar uppvisar ett sådant uppenbart förakt mot de lagar och konventioner som samfundet vilar på? Hur kan man acceptera mord, olagliga militära operationer och terror mot civila när man ifrån samfundets sida arbetar för en varaktig fred i området. Fred kan aldrig uppnås så länge man tillåter att den ena parten hela tiden anser sig att ha rätt att bete sig som skolgårdens mobbare.

Might makes right?

Nej så är det inte, med makt kommer ansvar och med total makt kommer ett lika totalt ansvar och utifrån det så uppvisar Israel istället ett totalt oansvar som de dessutom hela tiden skyller ifrån sig för. Är det dags att omyndigförklara staten och vända ryggen mot den. Låt dem klara sig själva en tid så kanske de lär sig en smula ödmjukhet.

//Mr G

DN AB1 AB2 AB3 AB4

Nedan finner ni den traceroute jag gjorde på ”Daniels” engelska kommentar:

Tillägg: ingenting ont som inte har något gott med sig.

”EU:s utrikeschef Catherine Ashton uttrycker sitt djupa beklagande över morgonens nyheter. Hon kräver att en utredning görs av hur flera personer dödades ombord på hjälpfartygen.

– Å EU:s vägnar kräver hon en fullständig utredning om under vilka omständigheter detta inträffade, säger en av Ashtons talespersoner till Reuters.

– Hon kräver ett omedelbart, uthålligt och ovillkorligt öppnande av gränsövergångar för att släppa in humanitär hjälp, kommersiella varor och personer till Gaza.”

//Mr G

Magnus Erixon sammanfattar det hela oerhört väl i Sundsvalls tidnings ledare.

En piratattack!

Från en regering som gör anspråk på att företräda en demokratisk stat.

Organisationen Ship to Gazas försök att sända mindre lastbåtar och passagerarfartyg med förnödenheter till Gaza må ha varit ett politiskt utspel mer än praktisk nödhjälp. Oavsett om man sympatiserar med detta eller inte, var det av allt att döma ett fredligt utspel. Om Israeliska trupper bordat de sex skeppen på internationellt vatten och dödat uppåt 20 aktivister är det fråga om ett rent piratdåd. Förmildrande omständigheter saknas. Det som gör det skändligare jämfört med till exempel somaliska piraters attack på civil sjöfart, är att ordern kom från en regering som gör anspråk på att företräda en demokratisk stat.

Även om bordningen av fartygen inte skulle ha skett på internationellt vatten, är händelsen oacceptabel. Det enkla skälet är att Israel inte gör anspråk på Gazaremsan. Alltså kan man inte med fog hävda att dess gräns mot Medelhavet skulle vara israeliskt territorium.

Dödsiffran är när detta skrivs osäker. Israels armé angav tio döda och ett okänt antal skadade. Inofficiella rapporter nämner upp till 20 döda aktivister och dussintals skadade. Israel kommer att hävda att dess kommandosoldater blev attackerade – men skepp som blir attackerade av pirater har rätt att försvara sig hur utsiktslöst den kampen än är när angriparen är beväpnad till tänderna.

Hoppet om fred i Mellanöstern känns i dag mer avlägset än någonsin. På Gazaremsan härskar terrororganisationen Hamas och Israel styrs i sin tur av en högerregering vars hökar tycks tappat sinnet för sans och vett likväl som förmågan att tänka taktiskt och agera strategiskt.

Attacken mot Ship to Gaza skadar staten Israel på ett sätt som är svårt att överskatta. Ett redan skamfilat förtroendet försämras, förbindelserna med Turkiet riskerar att haverera fullständigt eftersom många turkiska medborgare verkar dödats. Samarbetet med EU lär inte förbättras.

Det är svårt att tro att Israels regering strävar efter isolering men detta blir resultatet. Man har beordrat sin armé att borda handelsfartyg från andra stater på internationellt vatten. Resultatet blev rena massakern. Detta måste samfällt fördömas.

På Gazaremsan kan nu Hamas ledare gnugga händerna av förtjusning åt det som är en PR-framgång. Likaså i länder som Syrien och Iran som stödjer terrororganisationen. Bortsett från den inbyggda tragiken i att människor skadats och dödats är förlorarna de som vill fred, både på den palestinska och israeliska sidan.

Magnus Erixon

//Mr G

Tillägg: 100530 – 14:15 DN

Ship to Gaza och de övriga organisationerna på de övriga fartygen mottog (därefter) ett fax från de israeliska marina myndigheterna, som förklarade att Israel har, utan vidare expanderat sin ”säkerhetszon” till 68 nautiska sjömil från land, med omedelbar verkan.

Richard Falk, amerikansk professor i internationell rätt, säger att Israels utvigdning av säkerhetszon strider mot internationell rätt:

– Åtgärden är ytterliggare en medveten olaglig provokation, riktat mot navigeringsfriheten till havs,säger Richard Falk.

Falk tillägger att sedan chefen för FNs biståndsoperationer i Gaza, John Ging uppmanat till att humanitärt bistånd måste föras in i Gaza sjövägen så ska Frihetsflottiljen självklart ses som ett ”ultra-oskyldig” humanitärt uppdrag.

Israels agerande bryter mot folkrätten, anser folkrättsexperten och professorn Ove Bring.

– De har inte rätt att genomföra en total maritim blockad som stoppar även mat och humanitär hjälp, säger Bring.

Bring utgår från att Ship to Gaza-konvojen befann sig på internationellt vatten när den bordades eftersom det låg i fartygens intresse att undvika israeliskt vatten. Han säger att Israel sannolikt fått internationell acceptans om de enbart agerat för att undersöka om skeppen hade vapen ombord.

– Men tyvärr har de inte haft den begränsade målsättningen. Blockaden är total. Israel säger att allt ska gå landvägen. Där kommer de i konflikt med folkrätten.

Israel kallar Ship to Gaza en Armada av hat

De internationella reaktionerna efter Israels räd mot Gazakonvojen växer. Turkiet kräver att FN:s säkerhetsråd kallas in till extramöte och säger att Israels agerande är oacceptabelt och EU har sammankallat till ett möte på måndagseftermiddagen.

Sverige bör kalla hem sin militärattaché från Israel och verka för att EU:s handelsavtal med Israel suspenderas, säger Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin, som är på besök i norra Irak.

Den sista nyhetssändningen ifrån konvojen innan Israel slog till.

Det är dags att sätta press på Israel nu, inte bara i ord utan även i handling. Statens brott måste prövas enligt internationell rätt och straff utdelas till de som förtjänar dem.

//Mr G

Vådan av idoliseringen av medborgargarden

I helgen skedde en grov misshandel som sätter pekfingret rakt på en punkt i debatten som få vill tala om.

För en tid sedan hängdes ett antal brottslingar ut på nätet, mestadels var de sexbrottslingar men det förekom också andra. Detta startade en debatt om det riktiga i detta och i vissa perifera delar av denna debatt dök ämnet medborgargarden upp.
Det visade sig att det finn en otroligt stor acceptans för denna typ av ”ta lagen i egna händer” attityd, tom när den representeras av organiserade, grovt kriminella ligor.

Det aktuella fallet av denna typ av kriminalitet bejublas på vissa håll och citat som dessa förekommer på flera håll.

– ”har det blivit lite gaturättvisa äntligen?”

– ”Nästan så man ska skicka blommor till dem som utförde misshandeln! BRA GJORT!”

– ”Keep up the good work”

– ”Guldstjärna på alla som spöar våldtäktsmän”

Notera att den påstådda våldtäkten skedde i helgen och att man gått enbart på flickan historia och utifrån den spelat advokat, domare och skarprättare. Misshandeln var grov och det talas om att mannen fick båda sina armar avslagna.

Utifrån vad som hänt denna man efter en påstådd våldtäkt på en fest där alkoholen enligt uppgifter ska ha flödat friskt. Kan man spekulera i vad som skulle hända den dömda våldtäktsmannen eller barnvåldtäktsmannen efter att han avtjänat sitt straff och kommer ut i samhället igen.

Hur många ”goda medborgare” skulle då ta det som sin uppgift att utdela av sin egen form av ”rättvisa” mot denne individ som alltså rent juridiskt skulle anses vara en människa fri ifrån skuld mot samhället. En, tre, hundra eller skulle antalet hormonstinna, känslostyrda neandertalare till hårda killar överstiga tusentals?

Tyvärr så tror jag att det förhåller sig just så. Det finns det bevis på vilken kväll som helst på krogen. Det är den där typen av kille som alltid är beredd att komma till vilken som helst kvinnas försvar oavsett situation.
Jag har själv varit med och brutit många sådan slagsmål där det senare visar sig att kvinnan startat en situation med våld och när mannen försvarat sig så kliver dessa ”vita riddare” fram och ger sig på killen trots att han faktiskt har all rätt att försvara sig även om den som misshandlar honom råkar vara en kvinna.

Jag har varit med och vittnat mot ett dussin eller så sådana individer under min relativt blygsamma tid i dörren.

Därför skrämmer det mig ordentligt när folk börjar prata om det där med att hänga ut och ta lagen i egna händer, jag vet så väl att det oftast drabbar de som inget har med saken att göra eller som faktiskt inte gjort sig skyldig till brott.

Att folk anser sig ha rätt att ta till grovt våld inte för att fånga, hålla kvar en flyende gärningsman utan för att straffa en individ som kanske eller kanske inte begått ett brott överhuvudet taget. Är rent rättsvidrigt och inte så lite infantilt eftersom man då lägger sitt eget öde rättsligt sett i händerna på en människa som faktiskt kan ha ljugit om vad som skett eller kanske väljer att inte berätta hela sanningen om händelsen. Dessa två herrar som nu misshandlat denna misstänkta våldtäktsman kommer med största sannolikhet att dömas för grov misshandel utifrån ett påstående ifrån en 18-årig flicka. Om det inte finns vittnen till den påstådda våldtäkten och teknisk bevisning inte kan visa att brott skett så finns det en relativt stor chans att förundersökningen läggs ned och ”de vita riddarna” istället får spendera de närmsta året eller så bakom galler.

Nu kanske du tycker att jag har helt fel och att det borde vara skottpengar på våldtäktsmän och alla som begår sexbrott mot exempelvis barn. Men då skulle jag vilja fråga dig om du skulle skjuta din egen bror eller pappa eller son? Enbart för att någon människa du inte vet något om säger att något hänt på ett visst sätt. Det är långt ifrån okänt att lögner sker och att i synnerhet unga flickor använder våldtäkt som ett slags hämndkort att läggas när de känner för det. De är för unga för att förstå konsekvenserna men gamla nog att bli straffade för dem. Det kanske krävs att en nära vän eller släkting hamnar i en sådan situation för många att förstå hur fel det är att hänga ut och själva straffa människor istället för att låta rättsväsendet, oavsett hur fel det ibland blir även där, sköta rättskipandet.

Av en händelse fick jag besöka ett av landets toppsäkrade anstalter härom veckan och jag fick veta en del om hur många av dessa fångar beter sig och lever sina liv bakom gallren. (Det finns för övrigt inga galler alls på denna anstalt, det är bara ståldörrar och larm) De arbetar, bla med att packa de plåster jag sätter på mina barns småsår, studerar, lär sig yrken och går i olika vårdinitiativ. Faktum är att på denna anstalt så fanns det bara en ytterst liten marginell grupp som inte frivilligt sysselsatte sig med någon form av aktivitet och det var psykiskt sjuka individer som anses vara för farliga för att få vara i sin grupp av interner.
Jag trodde i min enfald att man tvingade internerna att arbeta och att de därför gjorde ett ganska slött och oengagerat arbete men det visade sig vara precis tvärtom. All aktivitet är frivillig och de allra flesta gjorde ett mycket gott arbete med ett stort engagemang och en stor känsla för att resultatet blev bra. Min följeslagare berättade om en intern som av misstag märkt 300 förpackningar med fel klistermärken och när detta misstagen uppdagades så bad han i princip om ursäkt för sitt misstag på sina bara knän och fortsatte att arbeta halva natten för att försiktigt dra bort klistermärkena ifrån förpackningarna och ersätta dem med de rätta.

Jag vet inte hur ni andra känner det men jag var i alla fall imponerad. Sådant engagemang hittar man inte särskilt ofta och jag hade inte förväntat mig att finna det bakom murarna till ett av landets säkerhetsbunkrar.
Upplevelsen har bara vidare cementerat min åsikt om att kriminella enbart är trasiga människor som av en eller en annan anledning hamnat snett men som kan komma rätt igen med rätt sorts hjälp och då menar jag i princip alla typer av kriminella möjligen med undantag för de som är psykiskt sjuka. Då de kanske aldrig blir friska nog att kunna leva bland oss övriga.

Det finns inga monster – bara trasiga människor.

AB Expressen Metro UNT Vasabladet

//Mr Galahad

Det är dags att kartlägga de nedlagda domarna i sexualbrottsfallen

Johann Binninge,Monica Pernroth, Jenny Beltran och Susanne Flyborg ifrån rättssäkerhetsorganisationen (RO) skriver i en debattartikel publicerad i Dagens Juridik om den bristande rättssäkerheten i vårt land.

Man menar att eftersom så många fall av denna karaktär läggs ned så vore det ur samhällsintresse att kartlägga skälen till dessa nedlagda förundersökningar (FU). De skriver bla annat om ett av dessa nedlagda FU.

Ett exempel av många av dessa nedlagda ärenden, handlar om en man som hörde av sig till oss. Han häktades direkt efter anmälan, i fem dagar mot sitt nekande för våldtäkt på en före detta arbetskamrat. När polisens utredare i ett senare skede – det gick ett par veckor – granskade hans mobiltelefon, fann de sms från målsäganden som avslöjade att hon ville träffa honom igen, efter att de hade haft sex. Den tilltalade ville inte det och målsäganden blev arg och kände sig kränkt. Ärendet lades ned då brottet inte gick att styrka.
Men fallet finns där, i den beräknade statistiken om de 20 000 våldtäkterna i Sverige. Mannen anmälde aldrig för falsk tillvitelse, han var knäckt över anklagelsen, ville gå vidare och bara glömma händelsen. Eftersom kvinnan aldrig medgav att anmälan var en lögn, drev inte åklagaren fallet heller. Brott om falsk tillvitelse går därmed aldrig att styrka.

Ingen vet idag hur det egentligen ligger till vilket utnyttjas vilt för olika spekulationer som i praktiken helt saknar grund. Bla annat påstås ju alla dessa nedlagda FUs bero på att ingen tror på kvinnorna, något som emot sägs av Angela Aholas rapport om könsdiskrimineringen mot män inom rättsväsendet. Hon slår bland annat fast att kvinnliga vittnen/offer generellt bedöms som mer trovärdiga  än deras manliga motsvarigheter.

Då det är av en synnerlig vikt att vårt rättsväsende verkligen är blint och inte låter sig påverkas av subjektiva saker så känns det som en mycket god idé att skapa sig en uppfattning om hur detta verkligen ligger till.

Det torde vara bra mycket mer intressant och viktigt att få forskning kring detta  än om trumpeten ur ett könsperspektiv, något som hittills kostat oss skattebetalare minst en halvmiljon.

//Mr G

Gärningsmammor – En bok om PAS

Så lyder titeln på Hans Carlbrings bok om hur vi överför våra vuxenkonflikter på våra barn och hur svårt det är att särskilja sina egna ego-behov från barnens bästa. Boken innehåller även en rad intervjuer med andra föräldrar som har upplevt PAS, eller Parental Alienation Syndrome som är den term som psykologer använder, och innehåller även en hel del faktainslag och referenser till litteratur och webbsidor i ämnet.

Författaren själv skriver så här om den
”Är det egentligen en vårdnads- eller umgängestvist när den ene föräldern anklagar den andre för att inte se till barnens bästa? Eller vägrar alla former av samarbete kring barnen. Måste man inte vara minst två för att det ska bli en tvist? Det är frågor som den här boken försöker belysa.”

Hans Carlbring är Diplomerad mentor och mindfulnessinstruktör och har sin mentorverksamhet i Söderstöd familjerådgivning och familjebehandlings lokaler i Uppsala samt arbetar enligt de etiska regler som har utarbetats av HumaNovas Etiska Råd.

En av de som uttalar sig i boken är Mats Rudolphis Dellenäng, auktoriserad familjerättssocionom som har lång erfarenhet av familjerättsligt arbete inom kommuner samt har även arbetat som familjerådgivare. Sedan 1993 har han haft mer än tusen medlingsuppdrag ifrån domstolar i verkställighets- och tvistemål enligt föräldrabalken samt Haagkonventionen. År 2005 var han  referentperson beträffande medling åt Vårdnadskommitén där han delgav sina erfarenheter som medlare. Han säger så här:

”När mammor kör med PAS handlar det antingen om att hon anklagar pappan för våld eller att han har pillat lilla Lisa i rumpan. När pappor gör det laddar de hela artilleriet, oftast med att mamman är psykiskt sjuk”.

Han skriver också så här om PAS på sin egen sida Foraldramedling.se:

”Föräldrars kontrollbehov finns det otaliga exempel på. Barn är naturligt lojala mot sina föräldrar och det är en sund reaktion när ett barn försvarar den andre föräldern vid kritik. Då ett barn uttrycker att det inte vill träffa den andre föräldern, har det gått långt i en förälders negativa bearbetning av den andre. Detta kallas för PAS,Parental Alienation Syndrome och riskerar barnets psykiska hälsa. Barns som utsätts för allienation får högre ångest och lägre självkänsla”

Mats Rudolphis Dellenäng föreläste redan 2007 för Sveriges Advokatsamfund om sina erfarenheter kring medling i vårdnadstvister.

Detta är en bok jag starkt kan rekommendera till alla som vill veta mer om PAS/PAD och läsa verkliga exempel på hur svenskt rättsväsende misslyckas med att se till barnens bästa.
De som tvivlar eller rakt av inte tror på syndromet kan också med fördel läsa denna bok som stöder sig på åtskilliga fakta och erfarna individers yrkeskunskap i ämnet. Kanske kan deras ord och kunskap bringa klarhet där jag mfl misslyckats.

//Mr G

PAS/PAD motståndarnas argument håller inte

Om man tittar lite närmare på de argument som flertalet PAS/PAD motståndare använder sig av så kokar de flesta ned i att barn inte skulle ljuga om övergrepp och att kvinnor inte heller ljuger om eller smutskastar sina fd för att vinna fördelar.

Ni minns säkert Helge Mossmo, den präst som genom manipulation fick sin älskarinna Sara att mörda hans fru och försöka mörda hans granne med vars fru han också hade en sexuell relation. Helge sitter livstidsdömd på Kumla anstalten medan Sara vårdas på Vadstena kliniken.

Om en man kan manipulera en kvinna att mörda åt honom borde då inte det vara avsevärt mycket lättare att manipulera ett barn?? I synnerhet då om det är mamma eller pappa som genom medveten smutskastning eller omedveten manipulation försöker påverka barnets känslor mot den andre föräldern på ett negativt sätt. Är  det inte då ett övergrepp mot barnet??

Kvinnor ljuger inte om övergrepp

Är också ett välbekant argument som tyvärr, jo jag säger tyvärr för världen vore så mycket bättre om det inte förhöll sig på detta vis, används som något slags ultimat sanning av dessa individer.

Två kvinnor konspirerade ihop en falsk historia om våld och hot för att straffa ut en man ur den pågående vårdnadstvisten med den av dem.

Mot ljuset av detta är det då svårt att tro att många många fler sådana här anklagelser vilar på mycket lösa grunder. Följden blir ofta att mannen måste genom en omvänd bevisbörda kunna bevisa att det han anklagas för inte är sant för att bli trodd. Något som i princip är omöjligt varför då tvivel ofta förekommer och hans och framför allt barnens rätt till sin far kraftigt naggas i kanten av den andre partens lögner. Ska det vara så?

15-årig flicka ljög om att sexet hon frivilligt haft med en pojke var våldtäkt och försökte få sin vän att backa upp hennes lögn.

Om en liten 15-årig flicka kan välja att ”bestraffa” en pojke genom att falskeligen anklaga honom för våldtäkt så slår det undan benen på rättsväsendet helt och hållet. Ord står mot ord och de lägena så vinner den som uppvisar mest trovärdighet. En skiträdd tonåring uppträder rätt sällan trovärdigt ur rättens synvinkel.
Jaja nu kommer någon att haka upp sig på att dessa artiklar inte handlar om barn och det är helt rätt. Men barn är avbilder av vuxna och även om det kanske inte sker så ofta så sker det ändock i tillräcklig omfattning för att man ifrån rättsväsendets sida måste börja höja ribban för bevisvärderingen och öppna ögonen för annat än de profeministiska dogmerna om ”mäns strukturella könsvåld” eller andra liknande påståenden som i princip helt saknar vetenskaplig grund.

För den som ohjälpligt sätter sin tilltro till dessa dogmer och tycker jag har fel så har jag en frågeställning.

Går det att mäta rasism? Ja det gör det. Enklast genom att se antalet hatbrott mot den minoritet man nu vill granska.
Går det att mäta graviditet? Japp, genom hormon i urinet.
Går det att mäta psykisk sjukdom? Absolut. Genom att se om x antal faktorer uppvisas av ett objekt så kan vi säga att h*n har den diagnosen.

Går det att mäta patriarkatet? eller den strukturella könsförtrycket mot kvinnan? Kan vi genom mätningar säga att den och den kvinnan fick inte det eller det jobbet pga av kön. Eller den kvinnan dömdes till ett högre fängelsestraff för att hon var kvinna (Nej förlåt  det var ju män som drabbades av det ja). Nej det går inte att mäta på något kontrollerbart sätt som inte är öppet för godtyckliga tolkningar.

Vet ni vad mer man inte kan bevisa finns?
Gud! och därmed hamnar feminismens kvasivetenskapliga teorier på samma kompost som världens alla gudahyllande religioner.
De har ju dessutom flera andra saker gemensamt. Exempelvis fanatiker som är beredda att begå grova brott i guds, nej förlåt feminismens namn.

Märkligt nog så sammanfaller väldigt många av PAS/PAD motståndarna med de som hyser dessa fanatiska tankar kring de kvasivetenskapliga feministiska filosofierna. Redan där bör kanske den objektive stanna till och fundera över deras motivation en smula.

Är dessa individer ens mottagliga för annat än det som trummats in i deras hjärna? En del av dem har egna erfarenheter som givetvis färgar deras åsikter, något som är högst förståeligt även om de har fel.

Spelar det någon som helst roll att vetenskapen nu börjar kunna visa upp bevisen, de evidensbaserade fakta som en viss bloggerska ondgör sig kring?

Hur lång tid och hur mycket forskning ska krävas innan även dessa individer måste inse att det finns en mycket stor del verklighet i alla dessa mäns skrämmande  och högst verkliga historier om hur de anklagats för övergrepp och brott som ett led i en kampanj att rota ut honom ur barnet/nens liv.

En verklighet som är högst könsdiskriminerande.

//Mr G

Modiga människor utmanar Israels krigsmaskineri

Ship to Gaza – så kallas den humanitära insatts i formen av dussintals fartyg från nästan lika många länder. Fartyg lastade med alla de förnödenheter som förvägras de instängda människorna i Gaza.

”mediciner, skolböcker, avsaltningsanläggningar för dricksvatten, elgeneratorer, förfabricerade hus, svetsaggregat, cement, och kanske en och annan leksak.

Men, och det är viktigt att påpeka, inte så mycket som en nagelfil till vapen finns ombord.”

Om man ser bakåt i tiden så vet vi att andra försök att nå Gaza sjövägen slutat med brutalt våld ifrån de israeliska styrkor som patrullerar strandremsan.
Jag hoppas att man denna gång tar sitt förnuft till fånga och låter dessa modiga människor lämna över dessa förnödenheter till de hårt ansatta Gaza borna. Om inte av barmhärtighet och klokhet så av allmän anständighet.

Det är inte värdigt en mäktig krigsmakt att terrorisera och trakassera civilbefolkning oavsett var dessa råkar befinna sig eller vilken flagga de bekänner sig till. Även krigsmakter består av människor precis som dem som bor i exempelvis Gaza. Människor som knappast anser att våld och övergrepp mot civila är ett acceptabelt sätt att bekämpa terror på.

Själva definitionen på terror är just:
Terrorism (från latin terror ‘rädsla, fruktan’)^[1] avser det systematiska användandet av våld eller förstörelse, särskilt mot civila mål, för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer av förändringar.

Så låt oss hoppas att man även i Israel är trött på terrorn som dess krigsmakt utsatt befolkningen i Gaza under de senaste åren. Det är skrämmande att våra regeringar fegt inte vågar ta bladet ifrån munnen och ställa krav mot den Israeliska staten. All heder till Irlands ambassadör som ställt krav mot Israel att garantera de irländska hjälparbetarna ombord på skeppen till Gaza, som svar på den officiella Israeliska protesten mot de Irländska medborgarnas modiga handlingar. Handlingar som de möjligen kan tvingas betala det ultimata priset för.

Hatten av för dessa modiga människor som vägrar sitta tysta och gör något åt situationen. Vaya con dios.

//Mr Galahad

Inte en enda rad

Om hur man ska arbeta för att minska våld i nära relationer generellt, dvs både när offret är en kvinna och när offret är en man.

Som vanligt så handlar allting om mäns våld mot kvinnor, själva begreppet i sig är en grov generalisering av verkligheten och en könsdiskriminering.
Hade en politiker skrivit på ett liknande sätt om ”Muslimers våld” eller ”Romers kriminalitet”? Skulle inte tro det va…

Vad krävs för att ni ska lyssna på oss män, Nyamko, Hillevi, Annika och Desirée?? Vad krävs för att media ska beskriva verkligheten och därmed skänka insikt till folket istället för att underblåsa populistiska och halvfanatiska dogmer ifrån bla NCK, ROKS och andra som gång på gång ertappas med att ljuga om och förvränga sanningen för att främja sitt eget syfte. Dessa organisationer får dessutom miljoner i bidrag från olika håll för att göra just detta.

Undersökningar om våld mot kvinnor som likställer en knuff i en busskö med kvinnomisshandel och en bussvissling ifrån ett bygge med sexuella trakasserier. Inte så svårt att få extrema siffror med sådana frågeställningar eller hur?

Jag är besviken på dessa 4 kvinnor varav åtminstone en iaf jag trodde var mer objektiv och öppen i sitt tankesätt men jag hade tyvärr fel.
Jag är besviken på ett samhälle som jag till för ca: 8 år sedan trodde baserade beslut och policy på kunskap och vetenskap och inte politisk korrekthet och populism. Jag trodde själv på dogmerna och det som sades i media för inte kunde de väl ljuga och vilseleda folket. Idag vet jag bättre.

Efter åtskilliga metrar forskning, 100-tals historier ifrån män som berättar om övergrepp och kampen för att bli trodd samt 1000-tals timmar av debatterade med de fanatiska individer som i många fall kallar sig feminister. Så står det klart; man är inte intresserad av sanning och fakta.
Man vill enbart tillåta att det som stödjer den egna saken, när det egna hatet om ni så vill, får utrymme att synas eller höras.

Ta bara kvinnojouren i Uppsalas lyckade försök att förhindra en papparätts organisation att få tala inför en samling riksdagspolitiker. Är det beteende som gagnar samhällsutvecklingen enligt demokratisk ordning?

Folkets röst inbegriper tydligen inte de drabbade männens röster.

Den förste politiker som har modet att öppet gå ut och ifrågasätter och kritisera de dogmer och förutfattade meningar som vi indoktrinerats med under de sista 40-åren kommer att förtjäna och få min röst i ett eventuellt val.

//Mr G

Barnets bästa kontra sunt förnuft

Idag kan vi läsa om Elin mamma till baby D som tvångsomhändertogs enligt LVU av de sociala myndigheterna när den lilla flickan enbart var 5 månader gammal. Nu har kammarrätten upplöst LVU beslutet och läxar upp myndigheterna.

”Kammarrätten påpekar i sin dom att socialnämndens utredning saknar en expertutredning. Barnpsykologen hade en teori om bristande anknytning men såg barnet endast några korta ögonblick. Någon vanvård har det aldrig varit tal om. Elin har inga psykiska problem eller missbruk.”

Baby D är idag 2 år gammal och har bytt mamma 5 ggr samt knappt fått möjlighet att umgås med sin biologiska mamma eftersom myndigheterna gjort allt för att hålla moder och dotter isär.

Är det någon fler än jag som tvivlar på socialtjänstens förmåga att se ett barns bästa? Hur vore det om man införde en obligatorisk kurs i sunt förnuft för de som ska bli utredare åt socialtjänsten innan de ens får röra vid något som kan påverka en annan människa.

Man omhändertar inte ett litet spädbarn ifrån sina föräldrar utan riktigt goda skäl.

//Mr G

Hur minskar vi våldet och övergreppen i nära relationer?

Det största problemet för att komma vidare mot en lösning av problemet med våld i nära relationer är bekämpa de missuppfattningar, förutfattade meningar och direkta lögner som spridits i ämnet under de sista 40 åren.

Endast med vetenskapligt underbyggd information om hur problemet ser ut och en bra förståelse för den dynamik som finns i de relationer där detta förekommer kan vi finna vägar för att minska våldet.

Sådan information och förståelse kan inte komma ur ett ensidigt forskande eller enbart ur de erfarenheter som kvinnor berättar om och som media, exempelvis 153-kampanjen (numera kallad 171 kampanjen) gärna blåser upp utan någon närmare analys kring hur det kommer sig att detta förekommer förutom den i sammanhanget löjliga förklaringen om könsmaktsordning.

Att sluta upp med denna barrikadkamp mot alla män som försöker komma till tals och istället  lyssna till de historier om våld och kränkningar som bokstavligen 1000-tals män idag berättar på olika håll. Att forska kring deras lidande och den dynamik som förekommer i deras förhållanden samt jämföra dessa med de förhållanden där kvinnor blivit offer för liknande brott.
Att hitta de faktorer som gör män och kvinnor till brutala envåldshärskare över sin egen familj och påbörja eliminering av dessa.

Det är det är enligt mig det bästa sättet att minska våldet och övergreppen i praktiken.

//Mr G

Kvinnor kan! också slå små barn

Har ni tänkt på alla dessa mobil/hemvideor som visar barnvakter/lärare/innor/dagisfröknar misshandla och kränka de barn som de är satta att vaka över?

Har ni tänkt på att merparten av dessa visar vuxna kvinnor som beter sig illa mot barnen?

Har ni också tänkt på att när ett barn blir misshandlat och kränkt på ett sådant här sätt så rycker media och samhället lite på axlarna, straffar förvisso förövaren men sätter inte in några särskilda resurser för att ge barn som utsätts för dylik behandling något stöd eller påverka andra vuxna i barnens omgivning att se och anmäla sådana beteenden?

Det är inte helt osannolikt att anta att det är fler barn som far illa av kränkande behandling och övergrepp än det antal kvinnor eller män som utsätts för samma typer av övergrepp. Det är svårare att komma undan med sådant beteende mot en vuxen och barn har i de allra flesta fall inget annat val än att leva vidare i det hem/skola/dagis där de utsätts för dessa övergrepp. Att anmäla är oftast inget de ens har i sin begreppsvärld.

• Ungefär 11 000 anmälningar om våldsbrott mot barn görs varje år. Av dessa leder endast cirka 14 procent till åtal.
• Vart tionde barn har någon gång sett eller hört en förälder bli slagen hemma.
• Drygt två tredjedelar av dem som misshandlar barn är män och knappt en tredjedel kvinnor. (Merparten av männen är styvpappor medan den största enskilda gruppen är barnens biologiska mammor)
• Två tredjedelar av de misshandlade barnen har skilda föräldrar.
  Källa Brå/Rädda barnen

Barn riskerar alltså främst att bli utsatta för övergrepp i familjer där mamma och pappa inte lever tillsammans och då i synnerhet i familjer där mamman har en ny man, den infamösa styvpappan.

Kombinerar vi detta med den rådande gången i vårdnadstvister att kvinnor får enskild vårdnad i 9 fall av 10 även där pappan anses vara fullgod förälder, så framträder en minst sagt oroande bild för barnen.

Man skulle kunna dra sig till slutsatsen att de senaste årens ökande antal anmälningar om barnmisshandel hänger ihop med de senaste årens ökade domar om enskild vårdnad för barn vars föräldrar har svårigheter att samarbeta. Enskild vårdnad som i hög utsträckning innebär att mamman styr undan pappan till minimal eller inget umgänge med barnen.

Givetvis så finns det inga sådana siffror eller statistik som kan skänka ljus över detta eventuella samband mellan två till synes osammankopplade ting.
Ingen forskare får anslag för att forska omkring sådana ting eftersom anslagen hellre ges till forskare som ska utröna huruvida trumpeter och annat är genusneutrala eller kvinnoförnedrande.

Precis på samma sätt som politiker ogärna vill ta i sådana här frågor eftersom det inte är politiskt korrekt, eller snarare kanske politiskt obekvämt då all kritik eller diskussion kring effekter av systemets förfödelning av kvinnor såsom eventuella brott mot barn eller andra omedelbart landar i frågeställningar med feministiska förtecken.

Ingen politiker hittills har haft mod nog att utmana den feministiska dominansen och de dogmer och de ”fakta” som lagts fram under de 40år som den haft fritt spelrum att indoktrinera våra unga till fanatiska ordkrigare mot ”gubbslemmet”. De framhåller hellre att dogmerna stämmer och att de är stora problem för vårt samhälle.

Enligt brittisk forskning så rör sig exempelvis kvinnovåldet, alltså det våld i hemmet som drabbar kvinnor, omkring 4-4,5% av den totala kvinnliga befolkningen. Kopplar man samman den med annan forskning så innebär det att omkring 8-9% av den totala befolkningen (alltså både kvinnor och män) samt omkring 10% av barnen drabbas av våld i hemmet .

Följaktligen så är problemet med våld i hemmet i sig ett stort problem men den del som får all uppmärksamhet och alla resurser alltså enbart representerar halva problemet.

Tack IC för filmerna.

//Mr G