Mr Galahad

Igår mördades en pappa och hans 2-barn av mammans nye man

In Världen on 12 maj 2010 at 9:30

”Den misstänkte gärningsmannen larmade själv polisen vid 18-tiden i går kväll. När ambulans och poliser kom till den prydliga villagatan i Härnösand väntade han på dem.

Inne i huset låg hans två styvbarn – en 12-årig flicka och en 15-årig pojke – döda tillsammans med ytterligare en man. Denne var i natt inte identifierad, men polisen jobbar efter hypotesen att det handlar om barnens pappa, som kommit dit för att hämta dem.”

Vi vet att de två vanligaste barnförövarna är (i fallande led) barnens egen mamma och därefter deras styvpappa. Vi vet att det i de allra flesta fall ändå är barnets biologiska pappa som misstänks för varje sådant brott som drabbar barnet och även de som drabbar såväl modern som andra kvinnor i pappans närhet.

Skulle vi välja att tro den bild som media och merparten av feministrörelsen vill få oss att tro på. Så skulle män rent generellt vara farliga för såväl sina barn som för alla kvinnor som väljer att leva med dem.

Sällan ifrågasätts den bilden rakt ut även om flertalet forskningsrapporter, kriminalstatistik och tom nu senast 153 (numera omdöpt till 168) kampanjen. Visar upp helt andra bilder av våld i närstående relationer.

Man har slagit fast att de (män) som begår dessa brott i de allra flesta fall är marginaliserade individer som ofta lider av missbruk eller psykiska sjukdomar (Brå). Vidare vet vi att bägge könen är ungefär lika mycket benägna att använda våld mot sina nära och kära (Brå, samt norsk och brittisk forskning) och att av de ca: 21 individer/år som dödas av sin partner så är 17 kvinnor och övriga män (Ca: 20% av de kända morden begås alltså av kvinnorna). Vi vet också att kvinnor i avsevärt mycket högre utsträckning än män planerar mordet på partnern och ofta beväpnar sig för att genomföra dådet där de manliga förövarna istället oftast begår mordet spontant och under stor upprördhet.
Att fler kvinnor än män dör till följd av våld ifrån partnern är givetvis beklagligt, rent fruktansvärt faktiskt. De flesta av oss män anser nämligen att allt våld mot en kvinna eller ett barn är förkastligt.
Men det finns naturliga förklaringar till varför det förhåller sig så.
Mannens fysik ger ett avsevärt mycket större skydd mot olika trauman än kvinnans. Vi är trots allt byggda för att kunna slåss för att skydda familjen (flocken) och skaffa föda där kvinnan snarare är byggd för att ta hand om familjen (flocken) och föda fler medlemmar till den.

Det innebär dock inte att en man inte upplever ett slag som lika hotfullt, skrämmande och kränkande som en kvinna upplever samma slag. Oavsett om slaget rent fysiskt inte riskerar att skada mannen lika mycket som det riskerar att skada kvinnan.
Ett slag är ett slag oavsett vem det träffar. Börjar vi rucka på den definitionen så måste vi också börja ta hänsyn till individuell fysik eftersom det finns såväl klent byggda män som kraftigt byggda kvinnor.

Trots allt detta så läggs alltså enorma resurser på att bekämpa våld mot kvinnor men ingenting på att bekämpa våld mot män. Det finns i princip inget stöd på de allra flesta håll i landet för den man som blivit utsatt och de få som finns får ingen finansiering öht av stat eller kommun där motsvarande stöd för kvinnor tilldelas åtskilliga miljoner varje år.

Det är dags att väga in hela bilden av verkligheten nu.
Det är dags att sluta blunda för halva sanningen och enbart fokusera på den nidbild av män som feministiska krafter spenderat de sista 30-åren att måla upp.

Jämlikhet handlar inte om att förfördela kvinnor på bekostnad av männen.
Det handlar om att kvinnor och män ska spela på samma plan och enligt samma spelregler. Allt annat är helt enkelt diskriminering av det ena eller det andra könet.

//Mr G

ST ST2

Annonser
  1. Varför tar du först upp ett fall där en MAN dödar och sen försöker visa att nästan lika många kvinnor slåss och mördar? Fattar inte riktigt vart du vill komma.
    Hromdagen i tidningen var det en pappa, en biologisk pappa som mördade sina barn och sen sig själv. Mamman är kvar med en son. Kan du tänka dig?

    • Det torde vara uppenbart för alla som kan tillgodogöra sig något annat än den ”fakta” som vi indoktrinerats med under de sista 30 åren…

      //Mr G

  2. hej Mr G!

    Jag önskar inte att du tar mitt inlägg som kritik, men vill ändå påpeka att med din överskrift på inlägget, har du ju redan anklagat, hållt rättegång och funnet mammans nye make skyldig. Det visar sig ju nu att det är barnens större halvbror, mammans son från tidigare förhållande, som har slaktat familjen. Han har i alla fall erkänt.

    • Jamen visst. Jag hade fel (Tänka sig) men erkänn att alla tänkte att det var mannen, alltså styvpappan som var mördaren.
      Jag provocerade medvetet för att få reaktioner med syftet att sedan vända hela argumentationen mot hur det alltid förutsätts att mannen/pappa/exmannen som begått det ena eller det andra brottet mot barnen/modern. Tyvärr sket sig mon mobila uppkoppling när jag reste bort så det blev ingen uppföljning men men.

      I väldigt många grupperingars världsbild så finns det inga andra förklaringar till att ett brott begåtts. Vi män är helt enkelt att bara betrakta som djur och potentiella ”insert crime here”.
      Det är helt enkelt den generaliseringen som jag argumenterar mot. Jag är trött att lyssna på mer eller mindre förstånds”handikappade” politiker/journalister/författare/bloggare som tror sig veta utan att ha minsta siffra eller fakta att luta sig på. Som argumenterar sig gröna på debattsidor och i artiklar utan att ens ha insett de mest basala grunderna till varför vissa individer (oavsett kön) är våldsamma.

      Fråga vilket beteendevetare som helst om varför människor är våldsamma mot varandra så kommer ni att få samma svar som jag ger. De mår av någon anledning inte bra och det våld vi ser är ett symptom på detta.
      Det tog sin tid men slutligen publicerar gammelmedia en artikel i samband med våld mot kvinnor som beskriver de män som misshandlar/mördar sina kvinnor som psykiskt sjuka missbrukare, något som varit vetenskapligt känt i många år men fortsatt varit ett bestritt ämne bland många av dessa självutnämnda experter på familjevåld.

      Samma individer kan förövrigt också ses kämpandes med näbbar och klor för att förhindra att pappa rörelsen får komma till tals för våra folkvalda.

      Idag fick talade jag ännu en gång med en pappa som kölhalats av våra myndigheter, ivrigt påhejat av företrädare för denna ideella organisation. Denna pappas son är en pojke (12-13 år) med problem, så stora faktiskt att han en dag drog kniv mot sin yngre bror (7år) och sin styvmamma och hotade med att skära halsen av dem. Pappan avväpnar pojken tämligen bryskt och pratar med honom en lång stund om det som skett. Han informerar även mamman (boendeförälder) om mad som skett och hur han agerade före, under och efter händelsen.
      1 timma senare sitter pappan i förhör, gripen misstänkt för misshandel alternativt grov misshandel på sin son och hör och häpna både sin nuvarande fru (alltså pojkens styvmamma) och pojkens mamma.

      Förundersökningen läggs ned tämligen omgående med undantag den om misshandel av pojkens mamma men nu har alltså vårdnadstvistmaskineriet dragit igång på allvar och pojkens mamma söker hjälp hos kvinnojouren då hon helt plötsligt efter 8 års fungerande samarbete kring sonen nu blivit så rädd för sin exman.
      Detta är inte över än men jag tycker det är skrämmande hur lätt maskineriet låter sig manipuleras av människor som använder det för att göra illa andra människor. Värst i sådana här sammanhang drabbas alltid barnen.

      Tack för din kommentar.

      //Mr G

  3. Jag undrar varför är du en så bitter människa
    svartmålar kvinnor hela tiden
    vad har du för problem
    Tag ett gott råd ,skaffa en bra psykolog ,
    gå vidare i livet ,lägg ner bloggen skaffa ett liv
    med sund insikt om livet.

    • Tja jag kunde säga detsamma till dig.

      Mitt liv är enbart mitt och mina erfarenheter likaså. Det har lärt mig en hel del och det fanns en tid då jag köpte hela den feminazistiska argumentationen som jag lärt mig under min mammas frivilliga arbete på den lokala kvinnojouren.
      Döm om min förvåning när jag själv blir utsatt för våld ifrån min sambo och ingen hjälp fanns att få, ingen trodde på mig och vid ett tillfälle så blev jag anklagad för att ge henne stryk eftersom alla som hörde allt oväsen inifrån lägenheten utgick ifrån att det var så. Att det var jag som bar de synliga ärren och skadorna hade visst ingen betydelse.

      Jag har gått vidare i livet men med en ny insikt som fått mig att söka mer kunskap och med den ännu mer insikt om hur sjukt vårt samhälle är. Är det då fel att lyfta fram det jag tycker är fel? Eller argumentera och informera om varför jag tycker att det är fel? Om människor inte gjorde det så skulle ingen förändring någonsin ske och vi skulle för all framtid leva i en bubbla beroende på vad ”eliten” tycker är rätt oavsett om deras idéer är helt felaktiga och drabbar folk illa.

      Om du tycker att det gör mig till en bitter människa som svartmålar kvinnor med mina FAKTA baserade argument.
      Ja då kan jag bara beklaga eftersom du då måste sakna kapaciteten att ta till dig annan information än den du bestämt för är den sanna.

      //Mr G

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: