Mr Galahad

Friande domar i våldtäktsmål ökar

In Samhälle on 26 mars 2012 at 13:54

Ja så står det i artiklar i AB, DN och sydsvenskan idag.

Från att 22% av alla åtal lett till en friande dom så har siffran ökat till till 33%, vilket man ifrån olika håll ser som ett stort problem.

”Det är en väldigt hög andel friande domar, den högsta för alla brottsbalksbrott, säger jur.dr. Katrin Lainpelto”

”Risken för en våldtäktsman att bli fälld i domstol är redan minimal. År 2010 anmäldes 4 134 våldtäkter till polis. Bara 313 fall gick till lagföring och dom, och av dessa friades alltså 33 procent. I andra typer av brottmål frias, enligt Riksåklagaren, i genomsnitt 5 procent.”

Det här ser ju otroligt illa ut och är något som nog de flesta av oss spontant givetvis skulle vilja ändra på men låt oss analysera detta ytterligare innan vi går vidare.
Hur kommer det sig att så får våldtäktsfall går till åtal?

Kanske beror det på att poliser generellt är usla utredare och inte vet hur de ska bära sig åt för att hitta bevis mot de som anklagats för detta brott?
Nej så är det knappast.

Beror det då på att det helt enkelt inte finns något brott att utreda? Enligt en undersökning av Eva F Diesen, publicerad i tidningen Svensk Polis så påstår man att falska anklagelser är en myt, dvs något som inte finns. Trots att hennes egna undersökning visar att 1,5% av fallen bevisats/erkänts vara falska och att ytterligare 7% i vart fall inte gått till som målsägaren vittnat om. Till det ska man tillägga de fall där utredarna av olika skäl bedömt offrets historia som bristfällig eller orimlig.

”Många av anmälningarna är antagligen inte ens våldtäkter, säger Thomas Sjödin, polisinspektör vid Citypolisen i Stockholm.

– Det kan handla om en tredjedel av anmälningarna. Om det inte är ett brott så finns det inte mycket att rubricera det som. Många kanske anmäler det som våldtäkt för att skydda sig själva. Personerna i fråga kan enligt Thomas Sjödin haft sex frivilligt men anmält det som våldtäkt i efterhand.
Han varnar att statistiken inte alltid går att luta sig mot.” Second Opinion

Den som pekas ut att vara våldtäktsman har ofta mycket svårt att tvätta bort den anklagelsen oavsett om denne frias eller ej.

Vi kan sluta oss till att falska anklagelser;
1. Inte är en myt
2. Sker i hundratals fall varje år
3. Är svåra för den anklagade att värja sig mot eftersom det som bekant oftast saknas bevisning och vittnen till just denna typ av brott.

Kanske är detta en del av förklaringen till att så få åtalas. Brist på bevis för att ett brott faktiskt ägt rum.
I alla rättsfall ligger bevisbördan på åklagaren som måste bortom ett rimligt tvivel bevisa att ett brott har begåtts samt att den anklagade är den som begick det.

Låter det som en lätt uppgift utan vittnen och bevis?

En åklagare som väcker åtal utan att tro sig ha en rimlig chans att vinna begår tjänstefel och skulle dessutom slösa rätt friskt med skattemedel i så fall.
Den som anklagas för detta otroligt skambelagda brott riskerar inte bara det straff som lagen ger denne utan även en livslång utpekning i dagens ögonblickssnabba mediebrus. Det senare helt oavsett om h*n frias eller ej.

Hämnd - en urgammal orsak till falska anklagelser

Nu har jag säkerligen gjort ett antal läsare riktigt upprörda vilket jag kan förstå. De menar kanske att jag inte bryr mig om de kvinnor som råkar illa ut, vissa av dem kommer tom att gå så långt att de påstår att jag försvarar våldtäktsmän och/eller är en själv. Så är det givetvis inte.
Jag bryr mig i allra högsta grad om människor, både kvinnor och män som är offer för brott.

Att felaktigt anklagas för exempelvis våldtäkt är faktiskt ett brott det med och Eva Diesen har ju trots allt bevisat för oss att minst ca:10% faktiskt är sannolikt falska, dvs att minst 400 män bara under 2010 anklagades för detta hemska brott utan att faktiskt ha begått det.

Så åter till frågan – är ett ökat antal friande domar ett problem? Kanske är det så, vår ex JK som också händelsevis genomförde studien ”Felaktigt dömd” som visade på det faktum att många män som dömts för brott under Kap 6 (Sexbrott) blivit felaktigt dömda i våra domstolar. Sa så här om jur.dr. Katrin Lainpelto ifrågasättande av HDs prejudikat.

”Justitierådet Göran Lambertz (Ex JK) har varit med och dömt i den friande våldtäktsdomen i HD 2010. Han anser inte att HD ställt något generellt krav på stödbevisning i våldtäktsmål.

– Vad vi har sagt är att man m

åste ställa höga krav på bevisningen i mål om våldtäkt. Men den fria bevisprövningen finns kvar, säger Lambertz till”

Så då landar man i frågan om vi ska ställa höga krav på bevisningen i ett brott där ord oftast står mot ord och bevis ofta helt saknas eller inte kan bekräfta att ett brott faktiskt skett?
Vad är viktigast? Att säkerställa att alla som anmäler en våldtäkt alltid kan räkna med att den de anklagar döms för brottet eller att hitta en lösning som både ser till rättssäkerheten för den som anklagas och till offrets behov av upprättelse?

//Mr Galahad

Annonser
  1. Du skriver:
    ”Eva Diesen har ju trots allt bevisat för oss att minst ca:10% faktiskt är sannolikt falska, dvs att minst 400 män bara under 2010 anklagades för detta”

    Varifrån fick du dessa siffror? Läste du inte artikeln du länkar till och som du kommenterar eller förstod du den inte?

  2. Jag räknade lågt.

    ”I de fall där polis eller åklagare antecknat misstanke förekom minst tre av dessa komponenter. Men antalet (genom överbevisning och/eller erkännande) konstaterat falska anmälningar var bara 9 stycken, det vill säga 1,5 procent.

    Till detta kommer 34 fall där uppgifterna talar för att den påstådda våldtäkten i vart fall inte gått till som målsäganden berättat, vilket ger totalt cirka 7 procent falska/felaktiga anmälningar. Problemet bör inte underskattas, men att betrakta alla felaktiga som falska är missvisande”

    Totalt 7% där man alltså konstaterat falsk/felaktig anmälan. Vi kan vara säkra på att det existerar ett mörkertal som förmodligen är minst lika stort.
    Dessutom så avslöjade hennes undersökning att det finns flera (12%) fall där utredarna misstänkte fel/falsk anmälan. Även här torde det finnas ett mörkertal på fall som slinker igenom.

    Så ”minst 10%” är alltså lågt räknat..

    Mvh
    //Mr Galahad

    • Hon konstaterade att det i 9 fall av 616 var falska anmälningar.
      De övriga 34 fallen förklarar hon också, de hade inte gått till så som målsägande sagt. Hon förklarar ockra att det inte kan säkerställas att dessa anmälningar för den skull skulle vara falska men där har du gjort en annan bedömning alltså. Utan att tagit del av ärendena.

      Men du avstår av någon anledning från att kommentera de ärenden där poliserna gjort godtyckliga och okunniga bedömningar som lett till nedlagda ärenden.

      Det var naturligtvis bra att Diesen ansträngt sig att göra den här granskningen men som du kanske förstår kan man inte dra så långtgående slutsatser som du gör av den. Underlaget är alltför litet.

      • Tja om man nu utgår ifrån att alla utredande poliser gör godtyckliga och okunniga bedömningar i alla lägen när de väljer att lägga ned ett sådant ärende istället för att våga tro på att det kanske finns skäl till nedläggningen. Så är ju det i sig också en långtgående slutsats eller hur 😉

        Men för all del vi kan ju vända på ditt resonemang och säga som så att det bara är i konstaterade fall av våldtäkt som vi som samhälle ska bry oss.
        Omkring 5960 sådana fall anmäldes 2011, Av dessa anmälningar går ungefär 19% till fällande dom vilka man då kan anse som konstaterad våldtäkt, dvs 1128 (BRÅ: statistik 2011).

        Givetvis kan man utifrån detta inte dra slutsaten att de övriga 4832 anmälda våldtäkterna var falska lika lite som man kan dra slutsatsen att de nedlagda ärendena med misstankar om falsk anmälan faktiskt är det.
        Men man kan heller inte blunda för att ”myten” om falska våldtäktsanmälningar som då konstaterats består av minst 7% av fallen (är inte det en väldigt hög siffra för en myt?) bara består i de konstaterade fallen. Mörkertalen finns bland både icke anmälda våldtäkter, icke fällda våldtäktsmän/kvinnor och icke upptäckta/fällda falska anmälningar.

        7%, dvs det konstaterade antalet motsvarar trots allt över 400 falskt anklagade män varje år. Män som syns i media, får sitt rykte och liv krossat och som kanske aldrig mer kan leva ett normalt liv för att de blev falskt anklagad för ett fruktansvärt brott de inte begått.

        Vill du byta plats med dem??

        //Mr G

  3. Här är förövrigt ett bra blogginlägg om ett sådant här fall:

    http://maukonen.wordpress.com/2012/04/22/angrade-umgange-med-bdsm-anmalde-valdtakt/

    //Mr G

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: