Mr Galahad

Archive for the ‘Världen’ Category

90 procent av de som är radikala feminister vill sluta men kan inte

In Världen on 26 maj 2015 at 10:30

Om det inte vore för den radikalfeministiska synen på offren så hade Fanny kunnat ha haft rätt. Men i verkligheten där de flesta av oss andra valt att existera så ser inte prostitutionsproblemet ut på det sätt som Fanny beskriver.

Ungdomsstyrelsen släppte 2012 en rapport kring ungdomar och prostitution. Rapporten visar att andelen unga män som säljer sex numera är nästan tre gånger så stor som den kvinnliga motsvarigheten. Det handlar om en trendförstärkning: det är sedan länge ett faktum att den manliga prostitutionen bland unga är större än den kvinnliga, och utvecklingen accelererar. Köparna är såväl män som kvinnor.
(Varför är en rapport om ungdomar och prostitution relevant? Jo därför att det främst är ungdomar som prostituerar sig)

Den radikalfeministiska verklighetsbeskrivningen går inte att applicera på det och det enkla skälet är att deras perspektiv inte är komplett.
Det kan givetvis stämma till viss del men det är inte ens halva sanningen och fram tills att de själva är beredda att inse och erkänna det så kommer alla som tillskriver sig den tron att vara radikala fanatiker.

En man eller en kvinna som köper sex behöver nödvändigtvis inte göra det för att de vill trycka ned en annan människa. Det rör sig oftare om betydligt mer basala behov som vi alla har men långt ifrån alla får tillfredställda.
En del köper sex med en dominatrix (Googla om ni inte vet) för att de VILL bli dominerade och det kan alltså inte heller förklaras med könsmaktsordning etc. Andra köper en prostituerad som agerar ”flickvän/pojkvän” under ett dygn eller kanske en semester. Andra köper helt enkelt sex för att det är det enda sättet de kan få det. Det finns många oerhört ensamma människor därute. Orsakerna kan som sagt vara många och makt en av dem men det är inte så enkelt utan många andra drivande faktorer finns också.

Kort sagt. Det man försöker göra är att komma med enkla förklaringar som är lätta att ta till sig för de som saknar förmågan att själva ta reda på fakta och dra egna slutsatser. För den som faktiskt läst på så ter sig förklaringarna ungefär som SDs förklaringar till problem i samhället.

F! – Allt är männens fel, Jo Alla män etc…
SD – Allt är främlingarnas fel, jo alla främlingar etc…

Jag tycker fortfarande att det är helt makalöst hur så många kan gå på dessa ideologier och argumentera för dem utan att ha några som helst fakta att stötta sina argument på.

//Mr G

Våldsutsatta män blir inte trodda och får inte skydd

In Världen on 19 maj 2015 at 11:01

13 procent av de som söker sig till brottsofferjouren efter att ha blivit utsatt för våld i en nära relation är män. Trots det finns inga skyddade boenden, varnar Brottsofferjourernas riksförbund.

Det finns ett stort behov av stöd för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, bland annat i form av skyddade boenden. Ett stöd som inte alltid räcker till. Men för män, som behöver en fristad på grund av våld från närstående, finns det praktiskt taget ingenting. Det menar landets brottsofferjourer dit allt fler våldsutsatta män vänder sig.

13 procent av de som söker sig till den ideella stödorganisationen Brottsofferjouren efter att ha blivit utsatt för våld i en nära relation är män. Det säger Heléne Carlsson som är expert på kvinnofridsfrågor och våld i nära relationer på Brottsofferjourernas riksförbund:

– Det framgår inte av vår statistik om det är män i samkönade eller heterosexuella förhållanden eller handlar om hedersvåld, men 13 procent är ganska mycket tycker jag.

Lite kunskap

Kunskapen om män som utsätts för våld av närstående och de insatser som står till buds för dem är ringa. Enligt Heléne Carlsson är situationen för en våldsutsatt man som behöver ett skyddat boende svår. Det finns praktiskt taget inga skyddade boenden motsvarande kvinnojourerna för män och kunskapen hos socialtjänsterna om mäns utsatthet är generellt sett låg menar hon.

– Generellt sett är kompetensen inte jättebra överhuvudtaget när det gäller våld i nära relationer och män blir sällan trodda när det kommer till socialtjänsten. Det finns lysande undantag, tack och lov, men det finns stora vita fläckar över Sverige när man tittar generellt över hela landet.

Socialtjänsten har ansvar

Det är kommunerna via socialtjänsterna som har det övergripande ansvaret för att ge människor, oavsett kön, som utsätts för brott det stöd och hjälp som de behöver. I socialtjänstlagen lyfts särskilt kvinnor och barn fram, men i de vägledningar och riktlinjer för socialtjänsten som Socialstyrelsen har tagit fram, poängteras att även män kan utsättas för våld och att lagen även omfattar dem. Men enligt Mikael Hiljegren, på Stockholmspolisens personsäkerhetsgrupp, är det inte alla kommuner som lever upp till det.

Samverkan måste bli bättre

– Vi stöter ofta på patrull. Man säger till exempel att man inte har några verktyg eller förmåga. Män verkar av någon anledning inte ingå i deras grupp av våldsutsatta.

Polisens personsäkerhetsgrupp svarar för det polisiära skyddet av personer som är utsatta för allvarliga hot- och våldssituationer och behöver samverka med kommunernas socialtjänster när det gäller skyddade boenden för både män och kvinnor. Men inte sällan kärvar det samarbetet menar Mikael Hiljegren.

Händer det att socialtjänsten ”bollar tillbaka” en person till er som ni bedömt behöver ett skyddat boende genom att säga ”om ni bedömer att den här personen behöver ett skyddat boende så får ni fixa det själva?”

– Så kan man säga, det är inget nytt för mig, så kan man uttrycka det.

Vad gör ni då?

– Vad är alternativet? Om vi har en person som är fullständigt livrädd och som vi genom en riskanalysbedömer riskerar att utsättas för dödligt våld. Då tar vi ansvaret ändå för att vi måste göra det. Men jag anser att Socialtjänsten har en skyldighet att samverka, det spelar ingen roll om det är en man eller kvinna, och man ska inte varje gång behöva diskutera huruvida de ska samverka för att skydda en utsatt person eller inte.

Söker skyddshandläggare

Mikael Hiljegren har förståelse för de svårigheter som enskilda handläggare på socialtjänsten ställs inför och efterlyser en bättre organisation och ledarskap.

– Det borde finnas en utpekad funktion inom socialtjänsten, en skyddshandläggare med förmåga att göra relevanta bedömningar av ärenden dit polisen skulle kunna vända sig. Det har diskuterats mycket men aldrig riktigt landat. Det är synd för det skulle underlätta mycket.

Källa: SVT

Varför män måste sitta mer bredbent.

In Världen on 27 mars 2015 at 13:16

Det pågår en väldigt konstig debatt på alla möjliga håll kring det sk ”manspreading”. Framför allt arga feminister gör gällande att vi män med vårt bresande skulle förtrycka kvinnor och att vi alltså gör detta medvetet.

Så är inte fallet och jag ska strax förklara varför.

Titta på bilderna här:

Så här ser det kvinnliga bäckenet ut. Notera det stora "hålet" i mitten för barnafödandet. Notera också hur de två små hålen nedanför sitter lika brett isär som "hålet" är stort.

Så här ser det kvinnliga bäckenet ut. Notera det stora ”hålet” i mitten för barnafödandet. Notera också hur de två små hålen nedanför sitter lika brett isär som ”hålet” är stort.

Så här ser det manliga bäckenet ut. Våra "hål" är som ni kan se avsevärt mindre och avståndet mellan de små också mycket mindre.

Så här ser det manliga bäckenet ut. Våra ”hål” är som ni kan se avsevärt mindre och avståndet mellan de små också mycket mindre.

”Tvärmåttet mellan höftbenskammarna skiljer inte, utan det som skiljer är att utgångshålet i bäckenet är runt hos kvinnor (För att kunna släppa igenom ett barn) och hjärtformat hos män. Eftersom höftkulorna sitter precis intill det här hålet innebär skillnaden att höftleden hamnar lite längre ut hos kvinnor än hos män.”

Eftersom våra ben alltså sitter tätareså finns det ett mindre utrymme mellan benen hos män än det kvinnor generellt har.
I de allra flesta fall så har vi män också mer utvecklade lårmuskler än den generella kvinnan. Vi har alltså mer och bredare muskler som ska pressas ihop i ett mindre utrymme mellan våra ben.
Därför krävs för de allra flesta av oss män en muskulär ansträngning för att sittande hålla ihop benen som blir mycket påfrestande efter bara en liten stund. Slappnar vi av så faller knäna utåt av sig själva pga benmusklerna. Det handlar alltså inte på något sätt om förtryck utan om naturliga anatomiska skillnader mellan kvinnor och män.

Kan vi lägga ned den här debatten nu?

//Mr Galahad

Replik Tina Misaghis ”Sköna brudar” kritiserar feminismen

In Världen on 28 januari 2015 at 10:22

Det just sådana här saker som bevisar att feminismen, eller i vart fall många av dess förespråkare är fanatiker. Jag/vi har rätt och alla andra ska snällt hålla käft för ni har fel.??????????????????????????????????

En feministisk krönikör ägnar hela sitt medieutrymme (även om det nu råkar vara på en liten F! sympatisk nätblaska) till att hacka på två! stycken kommentarer ifrån kvinnor som anser att skribenten/feminismen har fel.
Det är fint med yttrandefrihet men som journalist så har man ett visst ansvar och det innebär att man inte får ge sig på människor för deras åsikter hur som helst.

De flesta av de antifeminister jag kommunicerar med är alla överens om att vi ska ha ”lika lön för lika arbete”. Problemet är att könen rent generellt inte levererar ”lika arbete” Enligt SCBs tidsanvändningsundersökning 2011 så förvärvsarbetar män ca: 45min mer än kvinnor varje dag. Det motsvarar drygt 6 veckor mer på ett år eller 5! år utslaget på ett 45-årigt arbetsliv.
5 år med en inkomst på 250 000/år (låg lön alltså) innebär 1,25 miljoner mer i lön på ett arbetsliv.

Vill ni ha samma lön tjejer? Ja då föreslår jag att ni släpper dammsugaren, locktången och propagandan samt sätter igång med att jobba för det.

C104A6FF09BFB4F4E47CF5E845En annan sak vi är överens om är att vi ska ha ”lika rättigheter” och det är kanske det tydligaste exemplet på att något i den feministiska ideologin är rutten. I dagsläget så har vi ett antal lagar och regler som ger kvinnor unika rättigheter/skydd och samtidigt stänger ute männen ifrån samma rättighet/skydd.

*En nybliven moder blir ensam vårdnadshavare om hon är ogift och har rätt att bestämma om barnets pappa ska få vara pappa till barnet. Fadern måste ifall mamman vägrar gå till domstol för att bli tilldömd ett faderskap vilket kan dra ut på tiden upp till 8 månader om modern inte vill samarbeta och låta barnet DNS testas.

*Kvinnor, men inte män, har rätt till statsbidrag när de organiserar sig.

*Pojkar får omskäras men inte kvinnor.

*I Socialtjänstlagen (5 kap. 11 §) står det: “Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.” Misshandlade män* har inget hjälp eller stöd från samhället.
ca: 30% av alla anmälningar om närståendevåld kommer ifrån män och nej det rör sig inte om homosexuella män.

*Grov kvinnofridskränkning. Det finns inget i lagtexten som heter grov manfridskränkning, utan endast grov fridskränkning.

*Kroppsvisitation av kvinna får utföras och bevittnas endast av annan kvinna. Bägge könen får kroppsvisitera en man.

*Värnplikten är nu borttagen men ända in på 2010-talet hade vi en lagstiftning som tvingade män (med hot om fängelse ifall de vägrade) att ge ett år av sitt (kortare) liv till staten. Kvinnor fick vara med om på frivillig basis.

Talar man fint om ”lika rättigheter” så måste man också vara beredd att genomföra det i praktiken.

Så en sista liten sak.
Jo jag anser att ni kvinnor ska vara tacksamma mot oss män. Utan oss så hade mycket lite av de samhällsviktiga brandman_artikel_545x300funktionerna som vi alla är beroende av fungerat. El, vatten, värme, transporter av mat, alla blåljus funktioner, byggning och underhåll av vägar, bostäder och infrastruktur i allmänhet. Det är till nästan 100% män som utför allt detta arbete, ibland med risk för eget liv och till relativt dåliga löner i jämförelse med de maktens män som ni jämför er med. Dessa män är de som ni hävdar förtrycker kvinnor. Det är också dessa män som gör det möjligt för krönikören att arbeta där hon gör och skriva det hon gör.

\\Arvid Bergman aka Mr Galahad

Sofia gör sig skyldig till könsrasism

In Jämlikhet, Samhälle, Världen on 25 november 2014 at 19:50

Få som intresserar sig för jämställdhet och debatten för och emot feminism har väl missat debattartikeln ”Jo, alla män” samt uppföljaren om hur hon efter artikeln hatas och hotas.

Sofia skrev i den första artikeln hur hon alltid var rädd när hon var ute på kvällarna och hur ”Jag måste behandla alla män som potentiella våldtäktsmän, för om något händer mig, får jag skylla mig själv”.

Visst är det så att Sofia på sätt och vis har rätt i att alla män är potentiella våldtäktsmän precis som alla kvinnor är potentiella barnamörderskor eller att alla muslimer är potentiella terrorister.
Hur många av oss betraktar en kvinna med ett nyfött barn med misstänksamhet utifrån att modern är den vanligaste förövaren när det gäller våld mot och mord av små barn? Hur många av oss (Jimmy ej inkluderad) betraktar varje enskild muslim, eller ska jag säga varje individ som ser ut som om den är muslim, med misstänksamhet utifrån att en majoritet av terrordåden på senare år begåtts av fanatiska muslimer?

Den som skrev en debattartikel med de två senare påståendena skulle med all säkerhet bli måltavla för en hel del näthat och mer eller mindre genomtänkta kommentarer och med all rätt. Någorlunda intelligenta människor tror inte att någon är en potentiell (insert whatever here) bara för att en ytterst liten del av den gruppen denne tillhör begår sådana brott.
Att Sofia skulle få ”skylla sig själv” om hon utsättes för en våldtäkt är inte sant, hon skulle få stöd ifrån åtskilliga håll, inte minst medialt. Att få någon fälld för brott är en helt annan sak som inte alls är lika enkelt.
Att Sofia utsätts för elaka och upprörda kommentarer är däremot något som hon har sig själv att skylla. Hon skrev en ytterst provokativ text som i princip målade upp halva befolkningen som grovt kriminella och skyldiga till sexbrott (Ett oerhört stigmatiserat brott) och det kan knappast komma som en överraskning att en väldigt stor grupp människor tycker hon inte bara har fel utan inte borde få se sin text i tryck öht. Lika lite bör det ha överraskat att en del av dem skulle ha svårt att hålla sig till god ton när de kommenterar hennes text.

Vidare är det synnerligen märkligt hur en tidning, även om det nu är att gå lite väl långt att kalla Nyheter 24 för en tidning men ändå. Kan selektera ut några få elaka kommentarer av 100-tals och sedan skriva att en provocerande skribent utsätts för hat pga dessa ynka få kommentarer.

Debatten får en inte så liten slagsida när enbart den ena sidan får komma till tals och då i synnerhet när den sidan pekas ut för att vara sexbrottslingar. När någon gör så gör man sig skyldig till könsrasism precis på samma sätt som den som säger att alla muslimer är potentiella terrorister eller att alla romer är potentiella kriminella.
Även om jag personligen anser att det är fel så får nog den som gör det skylla sig själv om h*n får verbalt hat som gensvar.

//Mr G

 

Tillägg: Utifrån att det nästan till 100% är kvinnor som fälls för att falskt ha anklagat män för våldtäkt så skulle man med Sofias eget resonemang kunna säga att alla kvinnor potentiellt kan anklaga en man för våldtäkt.
Samma lika som de säger….

Jämställdhet i statens satsningar?

In Världen on 22 oktober 2014 at 9:41

Detta är goda nyheter det är ett som är säkert.
Jourerna behöver en vettig finansiering.
Jag tycker däremot att vi då kan ställa större krav på vilka som kan söka sig till dessa jourer. Idag är det enbart kvinnor som kan söka sig till dessa och forskningen har visat att män utsätts för våld i lika hög utsträckning som kvinnor.
BRÅs forskare hävdar dessutom att det sk ”mörkertalet” troligen är avsevärt högre när det gäller utsatta män eftersom de sannolikt har en ännu högre tröskel av skam att komma över innan de vågar söka hjälp.

Så då måste vi ställa frågan, behöver inte män hjälp när de drabbas av samma öde som de våldsutsatta kvinnorna?
Är de inte värda samma skydd ifrån samhället för att de är män?
Rent juridiskt så anses inte en man kunna bli utsatt för samma brott som en kvinna blir när de faller under kvinnofridslagarna.

I dagens feministiska anda så är detta ett utmärkt exempel på varför jag inte anser att den rörelsen har jämställdhet i fokus utan enbart fokuserar på kvinnans rättigheter. Det är inte på något sätt fel att enbart fokusera på dem men då ska man inte heller påstå annat.

Här ska ni få två utmärkta exempel på vad ni skulle kunna kräva om ni nu mot förmodan skulle vilja fokusera på allas lika rättigheter och skydd helt oavsett vilket kön de är födda med eller anser sig ha.

1. En könsneutral lagstiftning som ger både män och kvinnor samma juridiska skydd när de utsätts för våld i nära relationer.

2. Jämställdhet i insatser mot våld i nära relationer.
Ingenstans finns en officiell kanal där en utsatt man kan finna stöd eller ens få läsa att det han utsatts för är fel och att samhället tar det på allvar.
Fortfarande får inte de få existerande jourer som tar emot utsatta män (Inte enbart våldsutövande män) en enda krona ifrån staten och kan oftast inte ens söka de kommunala bidrag som finns eftersom de hjälper män som blivit utsatta för våld. Låter det orimligt? Bidragen som finns får nämligen bara sökas av föreningar som hjälper våldsutsatta kvinnor eller våldsutsättande män. De män som själva utsätts för våld får klara sig själva.

Jag kräver i olikhet med många feminister inte en 50/50 fördelning bara för att. Jag inser att kvinnor ofta utsätts för ett grövre våld och kanske tvingas fly hemmet med ett eller flera barn i släptåg. Men saken är att de inte är ensamma. Det finns många män därute som inte vågar lämna ett destruktivt förhållande för att de är rädda för vad kvinnan ska göra med barnen när han inte längre finns där för att skydda dem och det finns andra män som dagligen får ta emot våld med samma uppsåt som det grova våldet mot kvinnor har.
Ingen reagerar särskilt på om en man har blåmärken eller är skadad. Det rycker de flesta på axlarna åt. Men en kvinna som har ett synligt blåmärke blir genast uppmärksamt bevakad av såväl vårdpersonal som av andra i hennes omgivning.

Därför kräver jag att denna fråga förs upp på agendan, att de mansjourer som i likhet med kvinnojourerna, ofta arbetar mer eller mindre helt ideellt med att hjälpa utsatta män också ska kunna ta del av samma resurser som kvinnojourerna får. Enligt samma premisser och krav självklart.

I min bok är det sånt som kallas jämställdhet.

Är du medlem i Feministiskt Initiativ?

In Världen on 21 september 2014 at 14:49

Jag sitter här och försöker andas efter att ha läst detta:

Juggen reflekterar över intryck

I sådana fall vill jag passa på att gratulera dig för den väldigt stora ökningen av medlemmar ni haft det senaste året, men även för ert röstresultat i detta val! Procentuellt sett så är du medlem i partiet som ökade mest detta val!

Det har även visat sig att F! är mycket populärt bland ungdomen, de som är framtiden. Vi pratar inte om några förlegade tanter och gubbar, utan om upplyst, välutbildad ungdom som haft glädjen att influeras av feminismens vetenskapliga fakta ända sedan barnsben.

För att tydligare illustrera hur fantastiskt intelligenta, begåvade och utbildade ni i partiet verkar vara tänkte jag visa upp en Facebook-diskussion som en bekant till mig länkade till. Det är i sådana här lägen en känner att en kanske ska bli medlem i F! ändå, med tanke på att det säkert är väldigt underhållande att närvara på era möten.

Bild 1Bild 2Bild 3Bild 4Bild 5Bild 6Bild 7Bild 8Bild 9Bild 10

En mycket passande avslutning för detta inlägg är…

Visa originalinlägg 1 till ord

Trygga möten – Nytänkande webbutbildning om övergrepp mot barn

In Världen on 20 maj 2014 at 15:23

Jag blev uppriktigt glad över den nytänkande webbutbildningen ”Trygga möten” av den enkla anledningen att man använder sig av hela spektret av de övergrepp som barn kan råka ut för.
Som bekant så står mammor för den övervägande delen polisanmälda våldsbrott mot barn men sådana faktum brukar det talas väldigt tyst om medialt och politiskt. Hur det ser ut kring verbala övergrepp är det ingen som vet men utifrån egna erfarenheter och med stöd av statistiken kring våldsbrott mot barn så tror jag att vi kan sluta oss till att sådant sker i minst lika hög omfattning eller mer.

Av den anledningen blev jag både förvånad och glad över följande arbetsexempel ur utbildningen.

Bild

Vanligare än vi tror och många vill erkänna.

Vilket fantastiskt kul tältläger det har varit, tänkte Anders. Gruppen hade fungerat bra och vädret hade varit härligt. Några av de yngre hade haft hemlängtan, men inte Johan. Snarare tvärtom. Johan hade sett ledsen ut när de började prata om hemfärden.
Johan bekymrade honom faktiskt. Hur mådde han egentligen? Anders hade under vårterminen upplevt honom som lite ledsen och två gånger hade Anders sett rejäla blåmärken på Johans rygg, som Johan förklarat med att han cyklat omkull. Johans mamma… hon verkade inte särskilt trevlig…

Besök
Johans föräldrar hade besökt lägret precis som många av de andra föräldrarna. De hade gått runt i lägret och fällt negativa kommentarer, framför allt Johans mamma. Johans pappa var ganska tyst.
Anders hade vid ett tillfälle gått förbi Johans tält och hört att mamma skällde på honom. Anders hade blivit arg när han hörde de hårda orden och ingrep till Johans försvar.
”Jo, men det är ju inte så lätt för 11-åringar att hålla ordning i ett tält” sa Anders och fortsatte ”Johan, det gick att fixa, det blir segling senare i eftermiddag.” Men mamman hade bara skrikit högre och Anders hade upplevt henne som hotfull, framför allt mot Johan.

 

Skälet till att vi ska tänka två gånger kring samtyckeslagstiftning

In Världen on 28 mars 2014 at 10:29

Fängelse för kvinna som ljög om våldtäkt – ”kändes som den lättaste utvägen då”

Mellan 7-12% av alla anmälningar har i olika undersökningar bedömts som bevisat falska eller felaktiga (Dvs inte kan ha gått till på det sätt som målsägaren påstått) (Diesen)

Andra källor talar om betydligt fler fall som troligen är felaktiga eller helt falska.
Detta faktum är något som det sällan talas om i debatten kring samtyckeslagstiftning.
Tänk efter en stund på vad som händer med dessa fall om en sådan lag blir verklighet.

//Mr G

Medveten stadgebestämd könsdiskiminering

In Världen on 20 mars 2014 at 13:58

Grön ungdom har ändrat i stadgarna. Enligt de nya bestämmelserna kan två kvinnor eller transpersoner bli språkrör, men inte två män. Det beslutade ett enigt årsmöte på söndagen.

Språkrörskonstellationen får ej besittas av två personer som definierar sig som cis-män, säger Anders Paulsson, som tillsammans med Ellie Gustafsson valdes till språkrör.

Blir det inte en omvänd diskriminering?
– Nej vi kände att vi ville stärka de grupper som är underrepresenterade politiskt. Vi vill bryta normen att män i praktiken kvoteras in överallt, säger Robin Holmberg, sammankallande och kassör.”

Ett väldigt väl omskrivet och diplomatiskt svar på en fråga som borde ha fått ”jo” som svar.

National Encyklopedin definierar könsdiskriminering på följande sätt.
”könsdiskriminering, missgynnande av personer vilket har direkt eller indirekt samband med deras könstillhörighet”

Om man i en stadga slår fast att ”vanliga” heterosexuella män inte är önskvärda, pga sitt kön, dvs inte ens får tillsättas så är det de facto könsdiskriminering. Frågor på det?

Det som förvånar mig är att så få verkar se vartåt det barkar.

Bild

Tysta den vanlige (CIS) mannen.

//Mr G